ELLER VAR DET TVÄRTOM?

KÖKET GENOM TIDERNA

De senaste 100 åren har köket genomgått en mängd olika utvecklingsfaser. Runt sekelskiftet var de välbärgade familjernas bostäder tjusiga med stora matsalar och salonger. Köket, däremot, hade en undanskymd plats långt från de sociala ytorna. Under husmödrarnas storhetstid på 50-talet var köket en plats för kvinnan. Men runt slutet av 60-talet, när jämnställdhetstanken växte sig stark, utformades köken med utgångspunkt i att två vuxna skulle få plats att dela på kökssysslorna.

I början av 2000-talet började den öppna planlösningen, där gränsen mellan vardagsrum och kök blir alltmer otydlig, slå igenom på allvar. Detta som en följd av nya livsmönster med stora behov av socialt umgänge och en stark önskan att skapa en plats där familj och vänner kan samlas.

GRÄNSEN MELLAN KÖK OCH VARDAGSRUM

I Tyskland räknas kök och vardagsrum som ett enda rum, medan vi i Sverige gärna håller isär begreppen. Men den populära öppna planlösningen suddar alltmer ut gränsen mellan rummen. Vi har pratat med konstvetaren Maja Willén och historikern Karin Carlsson om hur utvecklingen mot öppna kök sett ut och vad den säger om dagens samhälle. Hur gick det till när gränsen mellan kök och vardagsrum blev alltmer svårdefinierad? Och vad berättar det om vår samtid?
– Den öppna planlösningen slog igenom på allvar kring millennieskiftet, i alla typer av bostäder. Den fanns tidigare, främst i villor, men runt år 2000 kom den på bred front, säger konstvetaren Maja Willén som skrivit en avhandling om den öppna planlösningens bostad.

INGEN SKA HAMNA UTANFÖR

Maja berättar att utvecklingen kom successivt och att den säger en hel del om vårt behov att identifiera oss via bostaden. Att helt enkelt skapa en personlighet och ett hem som visar upp vår goda smak och ekonomi. Ett slags showroom för var vi står socialt, design- och konsumtionsmässigt.
– Den öppna planlösningen är ett bevis på vårt behov av socialt umgänge och av att ha en plats där familj och vänner
kan samlas. Ett utrymme där alla ryms och ingen hamnar utanför. Den säger också något om vår tids behov av kontroll,
genom att alla alltid är tillsammans och vi har koll på vad alla gör, säger Maja.

TYDLIG SAMHÄLLSSPEGEL

Att just köket är föremål för många forskares intresse är inte så konstigt. Karin Carlsson, som är doktor i historia vid Stockholms universitet, menar att köket faktiskt är en av de mest tydliga samhällsspeglar vi har.
– Om vi går in i ett kök, oavsett vilket år, berättar det en massa om sådant som klasstillhörighet, genus, jämställdhet och teknikutveckling. Men även om infrastrukturen i landet, beroende på hur köket är utrustat vad gäller vatten, gas, el eller liknande. Ser man tillbaka på de senaste 100 åren har köket genomgått en mängd utvecklingsstadier. Runt sekelskiftet hade vi stora klasskillnader i Sverige. Studerar vi de välbärgade familjernas bostäder var de tjusiga med stora matsalar och salonger. Köket, däremot, hade en undanskymd plats, bland annat för att hålla slammer och lukt långt borta från de sociala ytorna.
– Köket var i första hand tjänstefolkets domän och det skulle absolut inte visas upp. På så sätt kom också köksarbetet att osynliggöras – både själva matlagningen och rengöringen efteråt utfördes utan att någon egentligen noterade det, säger Karin.

EUROPEISK STANDARD

På 50-talet kom den första svenska köksstandarden som rörde kökssnickerier. Denna innebar exempelvis att köken blev rymligare och att dåtidens husmödrar fick bättre förutsättningar eftersom kylskåp, rostfri diskbänk & fasta skåp infördes. Den utfärdades av Hemmets forskningsinstitut (nuvarande Konsumentverket) och fick stort genomslag i bostadsproduktionen. 1997 ersattes den svenska stadarden med en europeisk. Kort därefter fick den öppna planlösningen sitt genomslag. Ett resultat av samhällsutvecklingen och att vi som konsumenter ändrat vår livsstil.
– Bostaden, och allt som vi vill fylla den med, är som vilka varor som helst. Bostaden måste vara tilltalande och attraktiv på marknaden och ständigt förnya sig. Byggbolag, möbeltillverkare och köksföretag vill helt enkelt utforma produkter som möter konsumenternas önskemål, som i sin tur uppkommit i takt med att nya livsmönster skapats, säger Maja. I och med de öppna kökens frammarsch har självklart matlagningen hamnat mer i blickfånget. Men Maja tror inte vi lägger ner mer tid på att laga mat än tidigare. Snarare tvärtom, med tanke på att många lever tidspressat och ska bolla arbete med familjetid.
– Det öppna köket gör delvis matlagning till en uppvisningsaktivitet. Precis som att kökets utformning kan vara en statusmarkör vill vi visa upp våra kunskaper inom matlagning, vår goda smak och vårt lyckade sociala liv.

TRYGGHETEN SPELAR IN

Maja tror att osäkerheten i världen och framför allt det hektiska vardagslivet har stor påverkan på hur vi ser på bostaden och hemmet, och att dess betydelse som en trygg plats har ökat de senaste åren. Tankarna om att våra köksönskemål styrs av vår önskan om att vara tillsammans, att vara sociala och att ha kontroll kan tydligt kopplas till trygghetstanken.
– Jag har noterat att många som bor på markplan, förutom en öppen planlösning också har stora fönster ut mot gatan. Det innebär att folk och grannar kan kika in och se hur vi umgås och lever våra liv alltmer i köket. Frågan är hur länge till vi kommer vilja ha det så? Detta i kombination med all öppenhet i sociala medier, där vi visar upp våra liv grundligt, borde inom kort föra med sig en motreaktion, där vi värnar mer om vår privata sfär, säger Karin. Något som bekräftas av Maja. Hon ser visserligen att öppnen planlösning blivit standard i nyproduktion, men att den totala öppenheten snarare tagit ett kliv tillbaka. – Ibland skiljs kök och vardagsrum åt av halva väggar, L-formade planlösningar eller av högre köksskåp. Men vardagsrum och kök har sällan stängbara dörrar mellan sig. Däremot tror jag att det finns ett växande behov av att skapa fler privata zoner. Dock är det många som fortfarande eftersträvar den helt öppna lösningen.

BLIR VI SOM TYSKARNA?

Med andra ord; Forskare, arkitekter, inredare och köksarkitekter – alla kan skriva under på att många har som önskemål att gränsen mellan köket och resten av bostaden ska suddas ut, och att köksinredningen gärna får kännas som en möbel som med fördel kan flyta ut i vardagsrumsdelen. Håller vi på att bli som tyskarna? Kommer de svenska bostadsannonserna framöver prata om bostäder med ”fyra rum” istället för ”tre rum och kök”? – Min uppfattning är att kök, i rumslig bemärkelse, och vardagsrum idag nästan används synonymt. När kök som begrepp används syftar det snarare på de tekniska funktionerna än själva rumsligheten. Så, ja, kanske är det på tiden att vi i Sverige också utvecklar och uppdaterar allrumsbegreppet till att även inkludera köket? avslutar Maja.